Fåborstmaskar

Fåborstmaskarna utgör, tillsammans med iglar och igel-liknande maskar, gruppen Clitellata inom ringmaskarna (Annelida, de segmenterade maskarna).

Omkring två tredjedelar av de nära 4.000 kända fåborstmaskarterna på jorden är stora former - det är dem vi i dagligt tal kallar daggmaskar. Daggmaskarna varierar i längd mellan ungefär 2 centimeter och 4 meter. De flesta lever i jord, några i sötvatten, och en enda art är vanlig i havstränder i den tropiska zonen runt jorden.

Illustration av fåborstmask

En typisk fåborstmask. Bild: Karin Sindemark Kronestedt

Övriga fåborstmaskar är mer eller mindre mikroskopiska, mycket tunna och från ungefär 1 millimeter till några centimeter långa. Dessa mindre arter lever till största delen i vatten, antingen sött eller salt, och endast en grupp (familjen Enchytraeidae) är företrädesvis landlevande.

Kännetecken

Gruppen Clitellata, som fåborstmaskarna ingår i, kännetecknas av att könsmogna individer bär en markerad, körtelrik, gördel (clitellum) runt en del av kroppen.

Fåborstmaskarna liknar sina nära släktingar bland ringmaskarna, havsborstmaskarna (Polychaeta), men de  har aldrig några pariga utskott kring huvudet. Vanligen har de inte heller så många eller långa borst, som är typiskt för havsbortsmaskar.

Tubificoides vestibulatus Erséus & Bonomi, 1987, en fåborstmask från Medelhavet. Bild: Karin Sindemark Kronestedt

Tubificoides vestibulatus Erséus & Bonomi, 1987, en fåborstmask från Medelhavet. Bild: Karin Sindemark Kronestedt

Museets forskning

Forskning om fåborstmaskar (Lena Gustavsson)